Nej, jag har inte avlagt något nyårslöfte. Det behövs inget nyår för att göra nystarter. Men slutet av ett år, början på ett nytt lockar ändå fram ett behov: se framåt och blicka tillbaka. Sammanfatta.
Jag hade drömmar för 2006. Starka och levande. Sköna. Att vägen skulle vara lite skakig visste jag, men jag såg den. Klart och tydligt.
Drömmar sprack. Hårt, brutalt och på ett sätt jag inte inte riktigt kunde hantera. Och fortfarande inte kan, även om jag numera vet hur.
Men jag ser inte bilen som åkt av vägen, utan killen som fortsätter till fots. Men en beslutsamhet, en tro på sig själv och en packning full med erfarenhet.
Och istället för drömmar – en längtan.