Jag erkänner – jag är nyfiken

I början av 2000-talet när jag började skriva sammansatta meningar med nonsens om mig själv hade jag ingen aning om någon läste. Blogg var inte ord och varken kommentarer eller statistik var tillgängligt. Men nu kan jag se er och komminucera med er. Och då kommer också nyfikenheten – vilka är ni?

Jag skulle antagligen aldrig installerat en statistiktjänst. Att leva i ovissheten om vilka som faktiskt läste. Mina texter har alltid varit harmlösa. Ett kom-ihåg för mig själv. Jag vet vad jag längtade efter mer än snö i december 2005 tillexempel.

Men nu. Nu analyserar jag min bloggs statistik på samma sätt som jag kikar på statistiken för sajterna i jobbet. Varför är det en neråtgående trend just nu? Beror det på att jag skriver för sällan, för ointressant eller tar folk verkligen sommarlov från sina datorer? Det regnar ju.

Så blir jag nyfiken. Vem är det på Arbetsmarknadsstyrelsen som tittar in här och varför? Ännu mer spännande är de återkommande besöken från Riskpolisstyrelsen. Ingår det i arbetsuppgifterna att hålla koll på mig, eller är mitt skrivande så intressant att det får ta fokus från arbetet, om bara för någon minut? Jag skulle rodna om det var så.

Och sen alla som sitter med sina bredband från Com hem, Telia, Bredbandsbolaget och alla andra som kan levera. Är de gamla? Unga? Känner jag någon av dem? Varför läser de här? Hur kan det vara intressant att läsa om mig? Jag kommenterar inte nyhetsflödet eller visa upp mina senaste shoppingfynd. Bara nonsensord.

Visst, de som kommer hit via en Google-sökning, eller en kommentarslänk hos någon annan och aldrig mer återkommer. Men ”173 returning visits”. Tjena. Och det är inte mamma. Ni som regelbundet kommenterar känner jag men ni står inte för alla besök. Det kan till och med en matteklumpeduns som jag räka ut.

Så; ni som vågar, anonymt eller inte, lägg en kommentar och säg hej. Att säga tt jag skiter i om någon läser vore ju att ljuga.

Jag är nyfiken. Som fan.

8 svar på ”Jag erkänner – jag är nyfiken”

  1. Hi3G är jag. Kanske i sällskap av någon mer, men jag tror fortfarande att mobilt bredband är skapligt nytt.

    Besök simhoppet i helgen!

    /Torbjörn 23 mil norr om dig

  2. Jag har ju också försökt det där ett par gånger. Det funkar aldrig. Ungefär som att hälsa på hemma hos någon utan att säga hej ens. Vilket ohyfs.

  3. Vissa lyckas. Men procentuellt sätt så har jag snart samma antal läser som har kommit ur garderoben och postat en kommentar som Roger.

    Det är okej att läsa utan att kommentera, för oftast är det inget att reagera på ändå.

  4. Du känner mig inte, men vi besöker samma forum så vi har väl ”stött på varann” så att säga.
    Inte heller har jag varit nån flitig besökare men det händer att jag tittar in då och då! Så nu vet du vem jag är…en av mina ip iallafall! :)

  5. Tesa: Och nu är vi occasional lovers på bloggen också. Snällt att du gav dig till känna. Så jag slipper fundera över vem som lever rövare i mitt arkiv.
    Senast var det SVT som fick min antalet sidvisningar att gå bananas vilket resulterade i att jag ska publicera en videodagbok där.

Kommentarer är stängda.