”Varje riktig vän är en glimt av Gud”

Hundratusentals gnuer som flyttar sig över masai steppen. Det finns inte ord som kan beskriva det. Inte heller känslan av att ligga i sanden på Zanzibar och titta upp på den stjärnklara himlen. Onykter, mitt i natten. Tankar som snurrar i kapp med det dåliga balanssinnet.

Men Afrika är något annat för mig. Det är vänskap. En annorlunda vänskap. På avstånd en ytlig relation, men som – vid närmare granskning – är djupare och ärligare än något jag tidigare haft. Bitvis besk. Men alltid ärlig, uppriktigt och alltid stödjande. Aldrig dömande. Alltid där.

Att kunna komma precis som jag är; trasig eller hel. Glad eller ledsen. Att inte behöva försköna bilden av mig själv. Att inte vilja det. Det är nåd att ha en sådan vänskap. Att jag har fått den är lika svindlande att ta in som bilresan genom Serengetis oändliga landskap.

Tack för att du finns Anders. Den coolaste gubbjävel som finns.

Detta var mitt inlägg i Blogstafetten på ämnet “Mitt Afrika” som jag fick av Underbart Vardagsliv. Jag skickar pinnen vidare till Crrly med ämnet ”Höstpicknick” där gärna frågor som vad finns i korgen, var det bär av och med vem gärna får besvaras.