Helgen började med att jag blev väckt natten till lördag. Lite lagom onykter hade jag somnat in till ljudet av HV-fans som segerrusiga försökte tuta fram någon slags melodi i sina bilar. Ackompanjerade med traditionellt vrål. Det var inte vackert, men de segeryriga känslorna gick inte att ta miste på.
Det var precis när drömmarna och gatukonserten flätades samman det ringde. Det tog några signaler innan de trängde igenom och jag vaknade till. Fördelen med iPhone är att hela skärmen visar en bild på den som ringer. Att linserna var nerspolade i toaletten och jag var (sömn)drucken spelade ingen roll, jag såg vem nattelefonisten var.
Jag vill minnas att vi utväxlade både skratt och spydigheter innan jag somnade om, men jag kan likaväl ha drömt det.
***
Helgen avslutades med en löprunda på 5 kilometer. Det skulle bli en runda på cykeln, men ventilen gick sönder vid pumpning och cykelskor fick bytas mot joggingsditon. Efter att ha rehabiliterat foten på löpbandet hela vintern var jag som en nykläckt kyckling — ivrig, vilsen, nyfiken — där jag sprang bland vitsippor i solskenet på skogsstigen. Fåglarna kvittrade hälsande på mig och jag gav ifrån mig ett glatt Hejhej! till alla promenerande jag mötte.
***
Helgens erfarenhet är dock att det går att hålla blodsockret på en jämn nivå genom att fika sig igenom en hel dag. Helst i vårsol.