Jag vill börja trappa upp träningen men känner att jag inte hinner. Gå upp klockan 06 för att åka till jobbet. Hemma nästan tolv timmar senare. Tvätten ska in i maskinen, måste handla mat, laga och äta den. Och sedan har kvällen försvunnit. Är det livet som sambo som tar ut sin rätt, eller prioriterar jag fel?
Klart jag kan springa samtidigt som Aktuellt börjar, men vem har lust med det när det knappt går att gå ute? I dag blir det simning, i morgon ska jag lura till mig lite löpning med broddarna på skorna direkt efter jobbet och fredagen inleds med simning innan frukost. Om jag inte brutit något ben på löpturen.
Dags att börja planera in även tiden efter att kalendern på jobbet slutat att lämna påminnelser så jag får mina sim, löp och cykelpass. Tävlingssäsongen närmar sig.
Det mesta handlar nog om planering skulle jag tro. Sen är det ju alltid lättare om sambon har förståelse för att man vill träna. Jag sätter mig ner varje söndag och tittar igenom kommande vecka. Vilka dagar har jag möjlighet att träna, vilka dagar kan jag ev köra långpass, vilken dag har jag ont om tid = korta intervaller osv. De långa löppassen funkar utmärkt att springa ute även nu, medans de kortare och hårdare är lättare att köra inne på löpband med risk för benbrott utomhus. Samma gäller cykelpassen. De långa passen börjar jag alltid med ute med ev förlängning på testcykeln inne. De korta effektiva passen kör jag alltid inne. Och de där ”12 timmar senare”, jobbar du så länge eller är det det där andra som tar tid? jag prioriterar träningen först i nästan alla lägen och så gör jag resten dvs handla, tvätta etc sedan. Hoppas detta hjälpte dig på nåt sätt. Ni kör simning som vanligt på måndagar nu eller? Jag kommer snart förbi igen =) Må gott!
Att kombinera träningen i samband med transporten till och från jobbet är ett bra sätt att få in ganska mycket träning i vardagen utan att så mycket annat måste stryka på foten.
Fast detta kräver ju att man har ett jobb på mer eller mindre, rimligt avstånd.
Känner igen mig.
Jobba mindre är inget alternativ? Lunchträning? Träna på arbetstid som friskvård?
Planering och prioritering är ledorden. Men jag vill hinna med mer än att bara jobba och träna. Och det är därför jag tränar ”så lite”. På ett sätt tycker jag att jag prioriterar och planerar fel. Att jag tar i för lite och låter tid gå till onödiga saker, såsom slösurfande och slötittande på tv. Jag tycker att jag borde vara effektiv i allt jag gör.
När solen börja smeka, snön har smält undan och gruset inte finns kvar ska jag börja cykla de tre mil jag har till jobbet. Sex mil någon dag i veckan mellan Jönköping och Fagerhult som alla Vätternrundacyklister känner till.
Träna på arbetstid hade jag gärna gjort. Men det jag förlorar på fredag morgon när jag simmar, tar jag igen på kvällar. Och lunchen är för kort för att hinna träna.
Planeringen fortsätter, men i kväll blir det inte ett andra pass. Jag har bjudit hem en god vän och för att brassa lite käk istället. Och den prioriteringen känns bra när jag morgontränat.
Sen kan jag trösta dig med att många nöter mil och timmar i onödan. Du kan på ganska kort tid uppnå samma form som de som tragglat hela vintern. Ingen konst att vara i form på drygt 4 veckor, bara du inte är rädd för att ta i. Men som sagt effektivitet, planering och prioriteringar är inte fel ändå =)
Ha d gott!
Dessutom är det roligt och rogivande att träna. Jag sover och mår bättre om jag tränar regelbundet.
Kanske ska låta dig lägga upp en planering för hur jag ska blir snabbare på cykel än vad jag har varit tidigare.