Mina mål 2023: Tre av tolv böcker lästa

I år har läsningen gått betydligt bättre än förra året. Goodreads.com berättar dock att jag är en bok efter schemat. Men det räknar jag med att ta igen under semestern. Jag har läst tre böcker i Michael Hjort och Hans Rosenfeldts serie om psykologen Sebastian Bergman som löser mordgåtor med polisen. Det är lite typiskt mig att köra på med en bokserie. När jag ryckte in i lumpen började jag läsa Henning Mankells böcker om Wallander. Från första och framåt. Om jag känner mig rätt kommer jag att läsa den här serien också. Kanske kommer jag att bryta av med Nesbøs senaste om Harry Hole och Lars Keplers senaste om Jona Linna. Bara en massa män som löser mordgåtor. Jag behöver verkligen hitta en ny genre.

Serien om Sebastian Bergman:

  1. Det fördolda (2010)
  2. Lärjungen (2011)
  3. Fjällgraven (2012)
  4. Den stumma flickan (2014)
  5. De underkända (2015)
  6. En högre rättvisa (2018)
  7. Som man sår (2021)
  8. Skulden man bär (2023)

Tillbaka till hemdator

När covid lamslog världen och vi retirerade till hemmen för att skydda oss utökade jag mitt skrivbord hemma med ytterligare en skärm efter ett tag. Så här skrev jag 2020:

Att köra Teams och Slack på en sidoskärm är att föredra. Då kan de ligga ”framme” hela tiden och jag har koll på flödet. Nu kör jag dom på en liten del av skärmen, men tycker inte det funkar riktigt lika bra.

Sedan länge sitter jag i stort sett heltid på kontoret igen. Jag tar ibland tidiga eller sena möten hemma. Framför allt om jag ska skjutsa barn till idrottsaktivitet. Jag kände att jag behövde separera känslan av att jobba från känslan av att bara sitta vid datorn. Därför tog jag idag bort extra skärmen från skrivbordet. Behovet att ha koll på flödet finns inte hemma.

Det var en skön känsla. Den extra skärmen, på högkant, är starkt förknippat med just Teams. Nu blev det lugn. Och mer plats på skrivbordet. Om det blir någon heldag hemma kan jag ta fram extra skärmen och bara köra den med laptopen vid köksbordet. Och sedan plocka undan den igen. Ett tillfälligt popup-kontor som inte stör hemdatorn.

Om att lata sig och inte göra någonting

Sanna Lund har skrivit en bloggpost om att lata sig ofta. I förebyggande syfte. Eller, om man vill använda ett ”finare” uttryck; att planera in tid för återhämtning.

Jag älskar att bara lata mig, men jag får än idag kämpa för att göra det med gott samvete. Samhället har länge uppfostrat oss att vara allt annat än lata. Att hålla på och lata sig stup i kvarten anses vara en dålig egenskap.

Visst känns det igen. Att göra ingenting är inget vidare. Om du inte ligger i solstolen. Är det någonting som som är accepterat i Sverige är det att sola. Jag avskyr att sola. Däremot gillar jag att ligga och gubbvila i soffan på altanen. Med lätt dåligt samvete över att jag inte klipper gräset.

Jag är inne i en intensiv period just nu. Jag är med i två styrelser vilka båda sammanfaller och kulminerar i en aktivitet till helgen. Men det fungerar, det är positiv energi och stress. Men det går för att korthuset ska falla. Om någon inte klaffar, om det går grus i något maskineri spiller det lätt över och det blir negativ stress istället. När tankarna på jobbet tar sig in i fritiden, eller tvärt om. Då är det viktigt att ha återhämtning. Att välja bort saker för att varva ner.

Hos Sanna kan du läsa hur hon gör. Det är intressant. Passa också på att läsa vad Fredrik skriver i samma ämne.

I finished work on Friday with a sore throat and a general feeling of illness in my body, and so I did almost exactly nothing all evening. Is it not nice how unimportant things just fall away when you compare them to doing nothing in order to get well sooner?

 

Födelsedagsminnen

9-åringen blir 10 om en vecka. Innan hon somnade, efter smörjning av eksem-huden, låg vi och tittade på bilder och filmer från hennes födelsedagar. Och från storasysters.

Vi skrattade, pratade om presenterna och räknade ner till hennes födelsedag.

– Pappa, det här var mysigt och roligt.
– Ja, det var det. Sov gott nu.

En minut senare sover hon. Kvar ligger jag. Känner hennes andetag. Fylls av den där otroliga kärleken till mitt barn.